headline
 

Den kristna tron - The Basics

Har du dålig koll på det här med Gud och Jesus? Är du lite av "analfabet" när det gäller den kristna tron? Häng med i grundkursen här då:

Världen, och allt liv som finns i den, har inte blivit till av en slump. Nej, allting har skapats av Gud. Av en Ande som är så stor och mäktig att han "spänt ut" hela universum och bildligt talat håller jorden i sin hand. På något sätt finns han överallt, men han är ändå inte en del av själva skapelsen, som några påstår. Gud står högt över allting, och hans tron finns utanför det synliga universum, i det vi kallar himlen.

Men Gud skapade inte alla dessa solar, planeter och levande varelser bara för att ha något att titta på. Han är en Gud som älskar, och han gjorde oss människor för att han ville ha barn att slösa sin kärlek på. Han ville vara tillsammans med oss! För trots att han är så stor, gör han sig precis så liten han vill och kan vandra tillsammans med en människa genom livet. Det står alldeles i början av Bibeln att Gud om kvällarna vandrade med människan i lustgården han planterat.

Från början var allt som Gud skapat gott. Mycket gott, till och med. Men ganska snart gick någonting snett. Gud hade gett människan en fri vilja, det var nödvändigt för utan möjlighet att välja kan det aldrig finnas verklig kärlek. Och människan valde fel... Bibeln beskriver hur de första människorna vid ett tillfälle gjorde tvärt emot vad Gud hade sagt. Det var då ondskan och döden kom in i världen. Det här ser vi effekterna av idag både i sjukdomar, död, krig och naturförstöring. Hela skapelsen är på väg att gå under, vilket den också kommer att göra till slut.

När ondska och mörker kom in i världen kom det också in i människan, och Gud kunde inte längre vara så nära oss som han ville. Gud är helig. Han är strålande ljus, fullkomligt ren. Människan hade blivit något annat, smutsig inuti och tyngd av skuld, och hon klarade inte längre av att leva i detta rena, starka ljus som Gud är. Den intima förbindelse som vi skapats till var bruten.

Men Gud hade en plan. Han visste att vi själva aldrig skulle klara av att göra oss tillräckligt rena för att få vara nära honom igen. Inte med några religiösa övningar, reningsceremonier eller offer. Aldrig någonsin! Det enda som skulle fungera var om någon fullkomligt ren och helig människa ville ta på sig mänsklighetens skuld och gå i döden med den! Men var fanns en perfekt människa? Ingenstans! Alla var smittade av den sjukdom som Bibeln kallar "synd", och lika fyllda av mörker och förvirring.

Då gjorde Gud något som kan vara väldigt svårt att förstå men som är grunden för hela den kristna tron. Han bestämde att han själv skulle bli människa och komma till oss. Bli det perfekta offret, det som kunde betala vår skuld och hjälpa oss hem till honom igen. Han skulle låta sig födas av en vanlig kvinna, växa upp och dela våra tuffa villkor, och till slut ge sitt liv för oss. Vi känner denna Gudsmänniska som Jesus Kristus, och vi brukar fira julen till minne av den natt för ungefär 2000 år sedan då han föddes i ett simpelt stall i en by utanför Jerusalem.

Jesus liv blev inte långt, ungefär 33 år, men det han gjorde är det viktigaste i hela människans historia. Under sina sista tre år vandrade han omkring och predikade. Berättade vad tron på Gud egentligen handlar om. Och överallt gjorde han under. Han befriade människor som var själsligt bundna på olika sätt, och han botade alla slags sjukdomar, ibland genom att lägga händerna på de sjuka, ibland genom att bara säga ett ord. Vid flera tillfällen väckte han till och med upp döda. Det gjorde han för att bevisa makten bakom sina ord, när han sa om sig själv: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör..." (Johannes 11:25 SFB)

Men det Jesus sa och gjorde retade upp de religiösa grupperna. De hatade honom mer och mer, och till slut fick de honom dömd till döden. En fruktansvärd död på ett kors av trä, med grova spikar genom händer och fötter. För dem som hade följt Jesus, de som kallades lärjungar och apostlar, såg det ut som ett misslyckande. För alla andra också. Men det som hände var helt i enlighet med Guds plan. Det var detta han hade kommit för, det var nu han skulle bära människans skuld. Det var nu han skulle bli det offer som en gång för alla skulle öppna vägen tillbaka till Gud. Den Gud som skapat oss och som alltid älskat och längtat efter oss.

Det var nu han skulle bli vår frälsare, vår räddare.

Jesus begravdes i all hast, kort efter att han dött. Och hans förtvivlade lärjungar gömde sig, rädda att drabbas av samma öde som sin Mästare. Men det var inte slut där - två dagar senare stod graven tom, döden kunde inte behålla Guds Son! Han uppstod, precis som han hade sagt innan men som ingen då kunnat förstå. Ett par av de kvinnor som följt honom, och som gått ut till graven för att i efterhand sköta om kroppen så som man brukade göra inför en begravning, blev de första missionärerna när Jesus visade sig för dem och uppmanade dem att berätta för hans lärjungar att han var tillbaka i livet igen. Detta som sedan i alla tider varit kyrkans stora glädjebudskap på påskdagen.

Men vänta lite nu... Guds Son?? Hur hänger detta ihop, var det inte Gud själv som kom till oss? Ja, det här är inte helt lätt att förstå, och kanske har ingen av oss riktigt fått grepp om det. Men det finns en förklaring som hängt med i den kristna kyrkan under alla århundraden: Gud är en, där är Bibeln väldigt tydlig. Men denna Gud visar sig i tre olika personer: Fadern, Sonen och den helige Ande. Tre personer med lite olika framtoning. Som när något vi kan se har en höjd, en bredd och ett djup. En enda sak, men tre dimensioner.

Jesus, Sonen, har återvänt till himlen. Han gjorde det inför alla sina lärjungars ögon, så vi kan vara säkra på att det verkligen är så. Men genom sin Ande är han fortfarande med oss som tror på honom. Vi ser honom inte, men vi ser det han gör när han lyfter upp och befriar människor som är nertyngda på olika sätt. Och när han gör under och tecken som bara inte går att förklara...

Den kristna tron handlar om Jesus. Inte bara att tro på att han finns, men att tro på det han har gjort, tro på att det är genom hans död på korset och hans uppståndelse som vi blir fria från skuld och får nytt liv. Här på jorden så länge det nu varar, och sedan i evighet tillsammans med honom i den nya värld som han ska låta oss komma till. En värld utan ondska och mörker.

Låter det vansinnigt att tron på detta skulle kunna förändra livet? Det är just vad Gud bestämt! Frälsningen skulle inte vara en 30-poängskurs på högskolan, eller något man kunde fundera ut och förstå sig på om man var tillräckligt smart. Frälsningen skulle vara att tro på något helt otroligt! Så här står det i Bibeln om det:

"Visst låter det galet för dem som är på väg mot undergången, att Jesus skulle kunna rädda dem genom att han blev avrättad på ett kors. Men vi som är frälsta och är på rätt väg upplever Guds kraft i detta budskap. För Gud säger: 'Jag ska göra om intet alla genomtänkta och förnuftiga frälsningsplaner av människor, hur förståndiga och visa de än tycks vara!'

Litet krucifix

Vad ska vi då säga om alla dessa visa och lärda, dessa lysande debattörer i denna världens stora frågor? Har inte Gud gjort klart att deras visdom är nonsens? Gud har nämligen i sin vishet ordnat det så att världen aldrig ska kunna finna Gud genom mänskligt skarpsinne. Bara de kan bli frälsta som accepterar enkelheten i Guds budskap." (1 Korinthierbrevet 1:18-19 LB)
 

spacer arrows_left
Sidan är optimerad för Firefox och Explorer i horisontell upplösning på 1024 eller högre. Copyright © 2008 Lars Bergman